[a u g u s t]

är ett uttryck som norrmännen har. Det innebär en tung och små deprimerade måndag, så där som man kan känna en måndag efter en bra helg. Jag hade lite Blåmåndag idag. Var inte speciellt motiverad till att gå upp ur min sköna säng och kände mig lite små måndagsbakis efter en kul helg. Jag kom till slut upp ur sängen och gav mig iväg i riktning mot kontoret. När jag kliver på tåget så är det i stort sätt helt tomt. Ändå kom en tjej/kvinna och fråga om hon fick sitta brevid mig. AHHHHHHH tänkte jag... jag orkar inte detta.. vill bara sitta o se små sur ut och inte vara social.

Men hon var ihärdig och började prata med mig och trots mina en-ords svar så fortsatte hon. Men hon var faktiskt riktigt trevlig och jag mjukna till slut lite och samtalet fortsatte. Hon klev av stationen innan mig och när tåget rulla iväg igen så insåg jag att min blåmåndags känsla var över.

Så nu sitter jag, inte übermotiverad, men dock på ett betydligt bättre humör här på kontoret. Ytterligare en ny vecka med nya möjligheter framför mig. Tiden går så jävla fort! Igår var det en vecka sen isärflyttningen. I denna takten kommer jag snart va 78 bast med liten gubbkeps. Och jag är ändå mycket för att carpa. Carpa är en verbifiering (om det ordet existerar) av Carpe Diem. Det vill säga att carpa innebär att man fångar dagen i praktiken. Det kan vara alltifrån att fika med kompisar, gå ut och äta middag på restaurant en tisdag eller ta en whiskey hemma en torsdag. Jag måste bli ännu bättre på detta. Och leva och njuta mer av nuet. Så då blir det väldigt viktigt att lägga min tid på saker som betyder nått och ger nått.

Ger detta jobbet mig nått? Det måste jag ta reda på. Ingen idé att jobba på ett ställe som inte är tillräckligt bra. Oslo är the land of opportunities... eller city i allafall. Det förlovade landet i väst. Norge. Så nu inleds en utvärderings period av mitt jobb.


(emigrerade också till ett förlovat land i väst....)