[g ö t e b o r g]
[u n d e r - c o n s t r u c t i o n]
Jag kommer ihåg början av min internetkarriär då jag gick på gymnasiet och det tog en hel håltimma att komma in på mitt hotmailkonto. Internet var oerhört begränsat 1997 (jo, jag är faktiskt så gammal) och de enda tre siter jag använde var aftonbladet (så klart), hotmail och skunk. Min internetkarriär har kanske knappast utvecklats i mängd konsumerade siter då jag fortfarande rör mig på främst tre siter som även de erbjuder samma tjänster och innehåll. Aftonbladet.se får självklart vara kvar, det är min förbannelse, men de andra två har bytts till gmail och facebook. Hastigheten var inte dirket whiplashframkallande back in the day och hemsidornas design var helt förjävlig. Något som slog mig och som jag kan sakna lite är alla hemsidor som var "under construction". Det kan mycket väl varit så att de tre ovannämnda siterna var de enda som faktiskt fungerade, om dock med en uppladdningshastighet, som tidigare nämnt, på en hel håltimma. Att sedan hela gymnasieskolan samtidigt satt och matade inne på hotmail och skunk och försöke skicka meningslösa meddelanden och små kärleksförklaringar till varandra ökade inte direkt anslutningshastigheten.
Men vad har hänt med alla "under construction" sidor? Förhoppningsvis har just de sidorna som välkomnade en med det beskedet, oftast illustrerat med en vägskylt, för 11 år sedan lyckats färdigställa konstruktionen. Men är fenomenet som sådant helt borta? Jag saknar det lite. Det var lite spännande att följa arbetet på dessa hemsidor där det till slut färdigställda resultatet oftast lämnade mig djupt besviken på grund av tunnt innehåll lagt på en anskrämlig design. Undrar om jag ska försöka påverka IT-världen innifrån världens största IT-företag till att återinföra "under construction" hemsidorna? En ny process och ett nytt äventyr inleds.
[a n t i m a t e r i a n s - c a f é p e r s o n a l]
Dit jag vill komma är att idag på väg hem ifrån jobbet berättade min kollega Morten om en studiekompis ifrån Masterutbildningen som han hade sprungit på på tåget imorse. En enligt honom "grisefin och intelligent" tjej. En riktig elitmännsika, en sån som fått allt och verkligen lyckas med allt här i livet. Det var då vi började diskutera teorin om antimateria och Sir Isac Newton's tredje rörelselag. Det vill säga "For every action force there is an equal, but opposite, reaction force". Så i detta fall, för att det ska finnas någon som helst balans i universum så måste det alltså finnas en antites till den här tjejen. En tjej som är ful och ointelligent. Annars skulle antagligen universum implodera. Vi kom fram till att ett exempel på den tjejen som skulle kunna vara grisefina tjejens motpol är hon som står i caféet på jobbet. Hon möter en alltid med en kombinerat skräckslagen och överraskad uppsyn med halvöppen mun, glansiga ögon och Pippi Långstrump-tofsar. Hon tar alltid fel betalt för min enkla espresso och skulle hon ha mer än två personer i kön med olika kaffebeställningar på samma gång så kan man se hur hon vettskrämt och förvirrat börjar skaka av oro.
Men jag förstår bättre nu, hon fyller ju en viktig roll här i livet, ja till och med här i universum. Hade det inte varit för antimaterians cafépersonal så skulle hela universum implodera på sig självt och allt liv skulle försvinna. När jag tänker på det så är hon ju livsviktig, till och med fundamental. Imorgon kommer jag ge henne en stor varm kram när jag beställer min frukostespresso, titta henne djupt i de glansiga ögonen och tacka henne för att jag existerar.
[k a t t & h u n d]
[s p o n t a n i t e t]
[f y i]
FYI: Jag känner hur någon form av hybrisblandat storhetsvansinne växer inom mig, och jag gillart.
[t a r - k v ä l l]
Själv så spelar jag "Suture Up Your Future" ifrån senaste skivan "Era Vulgaris" på repeat idag. Men det behöver ju inte på något sätt påverka ditt val.
En kollega sa "jag tar kväll" och gick hem nyss, klockan 16. Norge alltså.
Jag tar kväll nu.
[m a t k r e a t ö r]
[p o k e - h y b r i s]
Jag känner att jag gett mig ut på allt för djupt vatten. Jag kan tydligen inte bli betrodd med den makt eller det ansvar en Facebook sida innebär. Jag kanske ska gå in och fimpa mitt interaktiva alter ego...
[s a n n i n g e n - b a k o m - 7 / 1 1]
[m o d e d y s l e x i]
Personligen så köpte jag ett par nya Acne jeans och ett par vanliga vita Converse dojor. Nu ska jag nog gå och sluta mina små blå för en powernap så jag orkar med kvällens festligheter. Tyvärr blev det inget Lykke Li för mig igår, så jag och hon fick klara oss utan någon kärleksförklaring. Däremot såg jag The Touch som spelade på samma ställe senare på kvällen. Otroligt bra!! Tre killar och en riktigt sexigt rockig tjej som sjöng vissa låtar och annars bara stod och dansade sexigt som fan till musiken. De har bland annat gjort en skön remix på The Wombats "Moving to NY".
[g a r d e r o b s b l o m m o r]
Stämpeln från igår ser ut som en fästing. Ordet fästing är väldigt logiskt, den fäster sig ju. På norska finns det flera ord för fästing, lite som eskimoernas relation till ordet för snö. Ett exempel är flått. Ganska ologiskt. Skaubjørn är ett annat. Det vill säga skogsbjörn. Ologiken flödar. Jag föreslog hopperrynt eller biteblod.
Att jag har lyckats hålla mina blommor i fönstret vid liv tyckte hon inte alls var imponerande. I och med att de är garderobsblommor kan jag nästan förstå det. Men jag har faktiskt lyckats mörda den i allmähetens ögon dittills ansett som odödliga garderobsblomman en gång. Den processen kan nog bara beskrivas som ett utdraget och metodiskt överlagt mord, vilket närmast kan liknas vid tortyr. Jag gick segrande ur striden. För varje dag dog långsamt blomman lite mer och jag njöt samtidigt som jag förbannade den för att vara så långlivad. Men dö då din jävel! skrek jag åt den.
Nu kan jag ha lite dåligt samvete för det och försöker nog gottgöra det onda jag orsakat artens fortlevnad genom att skämma bort mina nuvarande garderobsblommor. En annan sak jag har dåligt samvete för är att jag länge varit otrogen. Det hela började som en passionerad romans där jag dagligen lärde mig nya berikande saker. Men efter ett tag dog passionen och nyhetens behag och jag började träffa en ny lite på sidan. Den nya känndes annorlunda och spännande, inte alls som den förra. Den nya var även mer lättillgänglig och flexibel, gick med på allt. Oavsett vad jag sökte så fanns det att hitta i den nya. Så till slut gick jag helt över till den nya och har nu haft en tämligen lång relation med denna. Men varje gång jag ser mitt gamla uppslagsverk stå och samla damm i bokhyllan skäms jag alltid lite och vill be om ursäkt för att jag är så kär i Wikipedia. Men jag försäkrar uppslagsverket alltid om att jag fortfarande har känslor för den. Det kommer jag alltid ha.
[v a c k e r t]
Toner ifrån en mellanfest
Røyksopp - What else is there
[t u g g u m m i p a p p e r]
Det jag kom att tänka på idag var nämligen det att jag i vardagen ofta letar efter små tecken på att saker och ting går min väg. Det gick upp för mig när jag kastade ett tuggummipapper mot en papperskorg på ett avstånd av knappt två meter och lyckades träffa. Leende tänkte jag för mig själv att "ahhh, det kommer bli en bra kväll ikväll." Andra saker kan vara när jag på väg mot tåget på morgonen surfar på gröna vågen över övergångsställen eller att jag väcks av en bra låt på radion.
Jag tror dock att tuggummipappret har rätt och att det här kan bli en mycket bra kväll. Vi ska nämligen först på konsert och se Katzenjammer i VG Teltet för att sen sticka hem på mer förfest för att avsluta på Internationalen och Stratos där vi står på gästlistan till ingen mindre än Lykke Li's spelning och efterfest. Yeeey. Jag är hemligt förälskad i henne. Kanske ska jag avslöja hemligheten ikväll.
[u n p o k e d]
Jag är uttråkad, så jag tänkte poke:a nån. Men jag vet inte vem....
[s u i c i d e - g o o g l e]
Avsaknaden av rättstavningsprogram gör att jag funnit ett nytt avändningsområde för Google. När jag inför det att jag skulle skicka ett mail skulle dubbelkolla rättstavningen av ordet prefered fick jag upp detta obehagliga söksresultat som nummer 1 av 8 590 000:
Prefered method of suicide (deep, dreams, thoughts, feelings) at ...
Preferred way to commit suicide? Can't really ask anyone who was successful at it can you? You can only ask those that have failed and they probably don?t ...
[h j ä r t s k u m]
Med en blandad smak av shish kebab, öl, på tok för många cigg och lite ångest vaknade jag allt för tidigt till tonerna av Queens Of The Stone Age på radion imorse. Gav mig en strimma hopp inför dagen och en påmind glädje inför den kommande konserten med dem på tisdag. Konserter blev det även igår i form av The Kooks, X-Queens Of The Astronauts och Familjen. Gratis dessutom. by:Larm har intagit byn och det innebär en stadsfestival som varar i dagarna tre. Igår var egentligen bara en liten försmak.
Efter en hård och dyr helg hade jag bestämt mig för en lugn samt lever och privatekonomiskt omptimal vecka. Det gick så där. Redan i måndags insåg jag att det aldrig kommer hålla. Så istället har jag bestämt mig för att maximera denna veckas rock n' roll lifestyle deluxe. Detta genom att även ikväll, fredag och lördag bevega mig ut i glädjens och musikens tecken, för att avsluta på topp på den för mig nyupptäckta helt fantastiska stämningen som råder på Blå's jazzkvällar på veckans sjunde dag.
På väg till centralstation imorse gick det upp för mig att den morgonkonversation som försökte genomföras bevisade att jag blir socialt okompatibel till följd av för få timmars sömn. För att inte se för sliten och dekadent ut har jag därför försökt klä upp mig lite med förhoppningen att den babyblå merinoulls tröjan jag har på mig ska skapa en illusion av att jag är en sympatisk samt soscialt och arbetsplats kompatibel och uppåtgående person. Ett empiriskt bevis på att denna optiska illusion eventuellt fungerar fick jag när killen på seven-eleven formade ett hjärta i skummet på min take-away latte. Denna tidiga kärleksförklaring gav både honom och mig ett morgonvärmande skratt.
[g l o b a l i s e r a d - v a r d a g]
Det är ändå något väldigt intressant och spännande med att jobba i ett så enormt stort och framförallt internationellt företag som jag faktiskt gör. Vi närmar oss 400 TUSEN anställda världen över och har som ett krav att alla projekt ska innefatta global delivery, alltså använda sig av globala resurser. På det projekt jag jobbar nu är vi Svenskar, Danskar, Polacker, Norrmän, Finnar, Indier mm mm. En salig blandning språk med andra ord. De projekt jag är ansvarig för sträcker sig i tre länder och ett annat projekt jag är delaktig i innefattar 140 platser i 63 länder.
Det som fick mig att reflektera över det som egentligen blivit en ganska vardaglig internationell situation var när en Dansk bakom mig helt plötsligt börjar prata HELT flytande Japanska i telefonen. Vart kom det ifrån?
[a a a h h h h h h]
Som jag nämnt tidigare får jag ibland bara nog på allt i allmänhet och människor i synnerhet. Jag vill bara komma bort och va ensam och inte behöva vara glad, rolig och så där charmig och social. Jag har inte varit själv nu på flera veckor vilket jag, utan att vara raketforskare, tror är en bidragande orsak till min irritation som växer inom mig. Sist jag hade den här känslan var när jag i rusningstrafik befann mig mitt i kollektivtrafikshelvetet på väg hem. Nu har jag varit omgiven (läs omringad) av folk hela helgen, inte mindre än 72 stycken, och veckan har redan brakat iväg i hundraåtti och jag har fortfarande inte fått sova ikapp. Jag försökte logga in på min blogg för några minuter sen för att skriva ett inlägg, men pga av server-jäveln-nått-data-skit-ett-eller-annat så funkar inte det. Jag tror det var nånstans då och i kombination av min (egentligen älskade) sambos övermännskligt höga te sörpling som det klicka för mig. PLUS att han ser på fotboll. Jag kanske låter som en tjej nu, men jag hatar fan fotboll. Jag har själv spelat fotboll i 12-14 år och varit väldigt intresserad, men jag insåg för nått år sen att det faktiskt är helt ok att inte gilla fotboll. Det var en stor befrielse för mig.
Min älskade mamma ringde förut också och fick känna av min kokande vrede. Eller kanske inte vrede vid det laget, men iallafall inte den bra Andreas som jag brukar vara.
Jag måste sova nu. När jag varit för mycket bland folk under för lång tid så blir det bara för mycket. Det är vid sånna här tillfällen som jag nästan kan identifiera mig med folk som dyker upp till jobbet eller skolan med ett automatvapen. Och med de psykotiska orden måste jag gå och lägga mig.
[s p o n t a n - m å n d a g]
För att inte helt svika mitt Sør, så beger jag snart dit för att sitta och planera en eventuellt stundande resa till Asien. Lutar nog mest åt Indien faktiskt. Mer om det senare.
Jag har även satt personligt rekord i antal skickade mail i dag på jobbet med 37 stycken.
Over and out.
[m ö r h e t]
Det har inte varit en billig helg, men en sån här helg är väligt svår att prissätta, så det får kosta så mycket som det faktiskt gjorde. Var nyss inne och gjorde en ångestladdad saldo-check. Tror dock en kollega har ännu större ångest då han ensam beställde in 15 pitchers (á 200 NOK) till den väldigt våta och vilda after-skin vi var på.
[k v i k k - l u n s j a]
Jag har en för dig väldigt ledsam nyhet. Eller väldigt kanske är att överdriva, men iallafall lite ledsam. Jag försöker ju nämligen tänka på dig, vara snäll och erbjuda dig ca fem minuters lycka om dagen då du ramlar in här. Men, jag kommer vara borta på äventyr hela helgen och kommer således inte kunna ge dig någon guldkantad tillvaro på drygt 48 timmar. Jag åker nämligen till Hemsedal om mindre än en timma för att festa, ramla, lifta, carva, after-skia, kvikk lunsja, dansa, vurpa i big jumpsa och förhoppningsvis ta mig tillbaka utan bestående leverskador och gipsvagga.
[g r a v g r ä v n i n g]
Jag inser vidare att ju mer jag nu försöker förklara mig, ytterligare gräver mig djupare ner i min egna, potentiellt framställd som kärlekslösa, grav. Ett typiskt moment 22. Vi får väl försöka hantera situationen som vuxna och fastställa att jag inte är kärlekskrank eller deperimerad över denna dagen, eller min egna livssituation. Jag är i harmoni med livet och träden och är bjuden på tjejmiddag och galej ikväll hos min kära vän Marra.
Hoppas ni alla får en kväll fylld med mycket kärlek, regnbågar, fågelungar och rosa moln.
[e b o n y]
Don't fart on my heart
[a l l a - j ä v l a r s - d a g]
Efter att med mina känselspröt scanat bloggvärldens sinnesstämning inför idag, tror jag att jag kan konstatera att det allmänt råder två läger. Den ena sidan som är (ofrivilligt?) singel och lider av enrom ångest och viss depression kring dagens förväntade romantiska påhitt. Och den andra sidan som är i någon form av samhällsklassificerad parrelation och som lider av enrom prestationsångest på grund av oro för att eventuellt misslyckande idag ska leda till depression och ett kanske ofrivilligt singelliv.
En av mina favoriter, Fredrik Lindström, har ganska länge, och på ett underhållande och samtidigt trovärdigt vis, drivit sin tes om att vi svenskar är världens modernaste och samtidigt osäkraste folkslag. Den osäkra masshysterin kring ett kommersiellt skapat datum, symobliserat av hjärtan, Cupid och en jäkla massa ouppnåliga förväntningar kring romantik och förbättrade relationer styrker bara hans tes och min övertygelse om att den stämmer.
Missförstå mig rätt, jag är väldigt romantisk och kärleksfull som person och inte alls cynisk och bitter som jag kanske framstår nu. Men jag begränsar inte mina socialt romantiska upptåg till en dag per år, på Alla Jävlars Dag.
[s o c i a l t - s e l e k t i v]
Men under tiden jag badade i glansen av min egna självbelåtenhet fann jag ett inlägg som behöver fördjupas lite. Att komma på, skriva ner och sedan distribuera fragmenterade internskämt skapade under the influence kan ju ge vilken mer eller mindre kvasi-intellektuell läsare som helst huvudbry. Och jag vill, utan ett försök till publikrunkeri, påstå att du som återkommande läsare måste ligga på den övre delen bland Sveriges IQ-reserv. Annars hade du nog istället följt 17 åriga Amandas mode- och gymnasieintrig späckade blogg.
Men jag vill heller inte på något sätt förminska eller förolämpa din intelligens genom att välja att fördjupa vissa av dess nyskapade ord. Utan det görs för att jag själv, i ett ögonblick av objektiv självkritik, insåg att i ett nu mindre sinnesförvirrat tillstånd har även jag svårigheter att förstå innebörden av ord som social insomnia. Tilläggas ska även att den lista som skrevs ner med alla dessa ord (bara en handfull publicerades) utrymmer ett femsidigt word dokument. Så nu har jag genom ett selektivt urval bestämt att utveckla några av dessa nya ord, uttryck, expressions[1]
Socialt inkompetent
Peroner som alltid lyckas skapa pinsam tystnad, säga fel saker på helt fel tidpunkt och oftast ganska taktlöst. Vissa vet tyvärr inte ens om det utan tror själva att de är socialt framgångrika, vilket oftast bara gör situationen ännu mer outhärdlig. Detta sociala tillstånd kan även i andra situationer uppkomma i lite pressade nervösa kontexter. Tangerar inbland det besläktade ordet socialt nervös.
Socialt våldsam
Linjärt samband med alkoholintag. Ju mer man dricker ju mer burdus och konverserande våldsam blir man. Tydliga tecken är dåligt avvägt avstånd mellan mun och öra vilket leder till socialt oaktsamt hög volym och ibland även fysiska uttryck som till exempel knuffar och rallarsvingar.
Socialt förvirrad
Planlöst och ej målfokuserat socialiserande. Leder oftast ingenstans och vanliga samtalsämnen är vädret och ett konsekvent förfrågande om klockans status.
Socialt bajsnödig
N/A
Kan inte ens jag förklara. Förslag uppskattas.
Socialt ensam
Finns åtminstone två olika lägen då detta tillstånd uppnås. Antingen så kan det var när man är väldigt sugen på att socialisera, men inser att man är ensam. Det kan leda till att man pratar med döda ting i lägenheten och personer på tv:n. Ett annat tillfälle är om man befinner sig i en situation som det femtehjulet. Du vill socialisera, men din vän är fullt upptagen med att vara socialt kåt och därför monopoliserar samtalet som du vill ta dig in i.
Socialt bakfull
Oftast ett söndags fenomen, då hjärnan går på lågvarv och alla försök till socialiserande slutar i ett ganska osammanhängade svammel med inslag av fnitter och uppmaningar till pizzainköp.
Känner du, min kära läsare, att du vill erhålla fördjupad kunskap inom fler av dessa nyskapade ord är det bara att göra mig uppmärksam på detta, så ska jag sörja för att ge dig det du vill ha. Personligen siktar jag på att ikväll vara socialt mysig.
[1] Citat ifrån svenska för nybörjare, Hipp Hipp
[m ä n n s k l i g - e v o l u t i o n]
Trots att jag tillhör det manliga könet så har jag mästrat konsten med multitasking, Jag tror den gamla folktron om att män inte kan göra mer än en sak åt gången kommer dö ut med mina mor- och farföräldrars generation. Alla tekniska hjälpmedel som finns nu för tiden skapar en hel generation med förbrilt multitaskande människor, oavsett kön. Jag tror inte att en man på 60-talet skulle klarat av tre konversationer och trippel simultan mutimedia underhållning ifrån youtube, steroen och tv:n samtidigt.
[d o w n - u n d e r]
Jag är en person som genomför mina planer och idéer. Målinriktad och handlingskraftig är ord jag själv skulle beskriva mig med. Nu kanske du undrar varför jag så plumt och rättframt trampar jantelagen på tårna och ger mig själv en välförtjänt klapp på ryggen? Jo, för senast jag fick en klapp på ryggen var i femman då jag räddade mitt lag från att bli utbränt i brännboll. När jag berättade det för min psykolog häromdagen började han gråta och sa att han kunde känna igen sig. Jag behövde inte betala för den timmen.
Ok, det sistnämnda kanske inte var helt sant. Men anledningen till att jag berättar detta är för att jag idag har tagit ett ganska stort beslut. Och dit jag vill komma är att när jag bestämmer mig för något så blir det så. Exempelvis så bestämde jag mig för att testa DJ:ande (jag vet, jag sa DJ...) och nu spelar jag skivor på Sør. För ett år sedan bestämde jag mig för att det var Management konsult jag vill jobba som efter universitetet. I april skrev jag kontrakt och nu har jag snart jobbat som det i ett halvår. Det finns många exempel, bra som dåliga, men de två jag nämnt här får duga för att illustrera min numera onödigt utdragna poäng.
Kommer han någonsin komma fram till vad det är för beslut undrar du säkert nu, samtidigt som du styr musen mot adressfältet för att navigera dig iväg härifrån. Det kommer nu. Jag bestämde mig för att jag i höst ska flytta till Sydney. Detta beslut grundas i att jag alltid velat åka dit och det slog mig idag att jag är singel, ung (jo, kom igen, ganska) och kan göra vad jag vill vart jag vill. Missförstå mig återigen rätt, jag älskar Oslo och mitt liv här. Men det utesluter ju inte att jag inte kan testa på något mer. I augusti har jag gjort ett år här i Oslo och på mitt jobb. Då är det lagom att lugna rastlösheten och dra vidare.
Jag inser nu att jag genom mitt alltför utdragna resonemang byggde upp förväntningar som jag kanske inte kunde nå upp till. För det ber jag om ursäkt.
[t u n n - i s]
Är det fel av mig att känna ett visst förakt mot en stor del av bloggvärlden? Jag vill redan nu klargöra att jag är väl medveten om det motsägelsefulla och totalt paradoxala i det jag kommer resonera kring nu. Men jag ska försöka att hitta ut ur mina egna fattiga resonemang utan att gå igenom den tunna isen.
Jag vet att jag är en del av bloggvärlden, hur liten och obetydlig roll jag en spelar i den världen. Men faktum är att jag ändå lägger ner upp till en timma om dagen med min egen blogg och minst en timma till med att läsa några av mina egna favorit bloggar. Men bloggvärlden börjar närma sig samma oändlighet som universum. Och det allra mesta är totalt skit! Jag hör själv hör isen börjar knacka under mig nu, men jag kommer ånga vidare. När jag säger skit så menar jag verkligen totalt meningslös, linguistiskt handikappad och innehållslös skit! Det här har slagit mig tidigare, men bägaren rann över när jag nu på väg in på min egna blogg valde att klicka mig in på en annan blogg. Den här 17-åriga bloggerskan hade valt att blotta sin själ och lämna ut sig helt och hållet och berättade för hennes säkerligen väldigt begränsade läsarkrets att hon skulle till gymmet imorrn och hade ekonomiläxor att göra ikväll. WOW! Vilken tyngd, insikt och framförallt en enormt informativ och livsutvecklande information. Ibland är engelska språket mer uttrycksfullt: Who gives a fuck you little mother fucker!!?
Förlåt att jag brusade upp så där, det var inte meningen.
Enligt mina inte fullt så statistiskt korrekta uträkningar så är nog 99% av alla som skriver blogg en tjej på mellan 14 och 19 år som skriver om sina totalt meningslösa liv. Men det är inte det som stör mig allra mest. (ta ett djupt andetag) Det är att de skriver minst åtta inlägg om dagen varav minst ett är med bilder på antingen den på H&M inköpta dagens outfit som de lyckats få på sig idag eller annars en så kallad önske outfit eller liknande, där de klippt in H&M plagg som de hittills inte äger men som deras små hjärtan så hårt klappar för. (andas in igen) I ett svagt ögonblick försökte jag testa detta knep för att öka min egen läsarskara. Tror det faktiskt fungerade också... Det här inlägget, alltså där jag smutskastar andra bloggar (dock lite mesigt i och med att ingen hängs ut med namn) är ett av de andra verktygen som bloggare använder sig av för att få mer läsare. Mitt bloggexperiment fortsätter.
[i n t e r a k t i v - k r i g s f ö r i n g]
Facebook i all ära, men alla applikationsinvitationer driver mig till gränsen av galenskap. Det är framförallt en av mina många "vänner" på facebook som tydligen är en så kallad early adopter. Hon måste ha lagt till, testat och så klart skickat vidare varenda applikation som någonsin skapats på detta sociala forum. Varje gång jag är inne så klickar jag ignore på säkert fem olika applikationer som alla är sända ifrån henne.
De senaste applikationer hon tyckte att jag (och hennes närmare 600 nära vänner på facebook) skulle lägga till för att skapa mervärde och kvalitet i livet är:
- What dictator are you?
- Profile counter
- Sell a friend
- Who were you in a past life?
- Which rockstar are you?
- What is your Kama Sutra position?
Mina alternativ för att få henne att inse att hennes rabiata beteende och konstanta interaktiva mobbande måste sluta är följande:
- Poke her
- Super-poke her
- Bite this chump's neck of
- Vampire fight with her
- Blocka henne
- Eller kanske det mest drastiska av allt, facebooka hennes mamma.
Låt den interaktiva krigsföringen börja.
[s o l u p p g å n g]
På soffan i horisontellt läge i ett tillstånd som nog bara kan beskrivas som fortfarande full. Jag ska inte, vill inte, nej jag vägrar gå så långt som att säga att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol. Jag älskar alkohol och alkohol älskar mig. Det som slår mig är det att jag alltid, eller oftast uppnår samma peak som jag gjorde igår. Det är som om jag måste fortsätta dricka utöver hela kvällen, oavsett hur mycket jag tidigare konsumerat. Missförstå mig rätt, jag varken mådde dåligt eller beteede mig dåligt, men jag kunde lika gärna druckit tre öl, två glas rött och en shot mindre. Men det är nästan som att jag måste. Och jag blir så bra. Länge trodde jag att jag var ensam om uppfattningen att jag blev snygg, sexig, charmig och jävligt skön att umgås med när jag dricker. Men det verkar som om det nu även är ett närmast vedertaget fakta. På många sätt är jag som bäst när jag är påverkad, oavsett vad det är som påverkat mig. Livet är också på många sätt som bäst. Allt känns. Livet är roligare, mer smärtsamt, mer intressant och nästan mer värt att leva. Igår var verkligen en sådan kväll. Jag tror även att en av mina allra bästa kompisar hemifrån Nkpg hade en liknande kväll. Hans sms fick mig att välja att fastna i ett ögonblick av total lycka. Han skrev att jag var det bästa som hänt honom och han älskade mig som en soluppgång. Att fylla 27 var för mig lite ångestladdat, men jag älskar att vara 27. Varken jag eller livet har varit så här bra och kvällar som igår och sms som det här fortsätter bevisa för mig att det är sant.
[å t e r i g e n - f r e d a g]
"Äntligen helg" säger jag till mina kollegor på jobbet och går med snabba lyckliga steg hemåt för en fartfylld och äventyrlig helg som förhoppningsvis lyckas slå den förra.
"Så var det måndag igen. Hur har din helg varit?" säger jag till mina kollegor igen efter vad som känns som bara några få timmar senare.
En konstant röra av kontinuerlig framdrift. "Vad är det för dag idag?" "Oj är det redan onsdag, det var ju söndag igår".
Kanske dags att damma av den gamla men numera bevisade devisen: tiden går fort när man har roligt. Min farmor brukar säga att hon knappt hinner gå upp på morgonen innan hon ska gå och lägga sig igen. Nu ler jag och tänker, lycliga farmor, du måste ha ett väldigt spännande och roligt liv.
[s e m e l - s a k n a d]
Så ikväll ska vi baka semlor, lyssna på jazz och dricka whisky.
[e g o k i c k]
Fick mig att tänka på den underbara Blondie låttexten "when I think about you I touch myself". Det är en komplimang som jag alltid velat få av en tjej. Detta är close, but no cigar.
[d a l i - l a m a]
Trots nattens äventyr så känner jag mig riktigt utvilad. Det hela började med att jag och en kompis var på väg till vår kunds kontor för ett viktigt möte. Trots att vi tyckte att vi var ute i god tid så förvirrade vi bort oss och var inte i närheten av att ha hunnit fram när jag såg på klockan och inser att mötet börjar om fyra minuter. I stressblandad panik slänger vi oss i en taxi. Taxin slirar iväg i enligt vägverket icke avsedd hastighet och det slår mig att taxichauffören är väldigt lik min pappa. Men en bredsladd kanar vi in på parkeringen och jag lyckas trots g-krafterna både slänga åt den pappaliknande taxichauffören väl tilltaget med kontanter för resan och i samma rörelse öppna dörren och påbörja min utgång ur taxin. På området utanför kontoret står det ett antal parkerade bilar och det ligger även en ett tiotal stora cementrör staplade på varandra. Helt utan min vetskap har min vän lyckats ta sig upp på ett av dessa massiva cementrör och sätter det i rullning. Med ett vettskrämt ansiktsuttryck kommer han och röret skenande mot mig och bilarna. Jag lyckas i sista sekunden kasta mig åt sidan innan det framdundrande ekipaget kolliderar med de parkerade bilarna. När uppståndelsen och paniken lägger sig hör jag ett ljud inifrån eller kanske snarare underifrån en av bilarna. När jag lyckats lokalisera ljudets ursprung inser jag att det är en person under en av bilarna, nere i ett avloppsrör. På något för mig obegripligt sätt förmår jag att flytta bilen och frisläppa avloppsrörets fånge som till min stora förvåning är den sedan länge försvunna Dali Lama. Han berättar att han suttit inspärrad där nere i tre år, och av den stor Lamas kroppsodör att dömma så tror jag honom. Upptäckten och frisläppandet av Dali Lama ger mig hjältestatus och stor berömmelse lagom tills jag vaknar av ett ifrån min Wake-up-light härstammande starkt ljus och till tonerna av P3s 7-nyheter.
Idag känner jag mig som en stor filantrop och äventyrare. En Indiana Jones liknande känsla.
[l i l l - l ö r d a g]
[s o c i a l - k o m f o r t z o n]
Alla former av personlig utveckling intresserar mig. Det är till exempel min strävan efter utveckling som fått mig att börja spela skivor på Sør och fått mig att påbörja min förhoppningsvis lysande författarkarriär, för att ge ett fåtal exempel. Min kär mor ringde mig ifrån Paris i måndags mitt under mitt skivspelande. Hon skrattade så hon tjöt när jag berättade vad jag gjorde.
"Men kan du sånt?"
"Nej men jag håller på att lära mig, as we speak."
"Ja, det är ju när vi sätter oss utanför vår sociala komfortzon som vi utvecklas. Lycka till"
Hon vet att jag gillar utmaningar och utveckling, hon är likadan själv. Även om hon än så länge kanske inte valt samma utvecklingsområden som mig.
Ikväll ska vi eventuellt på Cinemateket och se en Öst-tysk film, "Die Architekten". Efter filmen kommer det vara en debatt. Det kan bli mycket intressant. Sitta efter en smått kommunistladdad film (om jag förstått det rätt) och debattera med eldsjälar om arkitekturens påverkan på samhället genom möjligheten att uttrycka statsapparatens stränga kontroll och makt. Personlig utveckling kommer väl som sagt först när man tar sig utanför sin komfortzon. Detta är utanför min komfortzon. Min största oro är bara att jag kommer bli väldigt irriterad på eventuella rödstrumpors argument och kasta mig handlöst in i en debatt som jag omöjligt kommer komma segrande ur med mina alldeles för svaga fakta baserade på alldeles för mycket känsla.
[m e j e r i e x p l o s i o n]
Vredet som påverkar värmen (som borde påverka kylan) sitter i kylen och styr även frysen. Frysen är kall. Nu är vredet på vad vi trodde var max kyla, 7. Men det var kallare förut när vi hade det lägre. Enligt min kollega så visar siffrorna ungefär gradantal. Det trodde inte jag. Vad stämmer? Skulle det alltså bli kallare om man vrider ner det till tex 1-2 istället? Jag trodde det motsvarade styrkan som på en spis... Dum fråga kanske. Men hoppas det är så att vi varit så dumma, för annars måste nån komma och laga skiten.
Sa jag att all mat blir förstörd och det luktar superilla? Sa jag också att jag känner mig tekniskt- och allmänt männskligt tillbakastående om det är så att det löser sig av att vrida ner vredet?
Uppdatering: Det var inte så att vi var så dumma. 7 är max kallt och 1 är minst kallt. Kylen är kaputt. Vaktmästaren är informerad. Processen pågår.
[d a y j o b]
En något lägre höjdpunkt (lågpunkt kanske) var när en full kille snubblade förbi och spilde ut mitt vinglas, vilket resulterade i en röd fläck bak på min vita t-shirt och vin på mina byxor. Jaja, ingen större fara skedd.
Blev även utbjuden på en helkväll på byn. Tackade ledsamt nog nej, för nu måste jag i säng. Klockan halv åtta imorrn kommer min kollega och hämtar mig. Kanske time to quit my dayjob?
[b e n i g - å t g ä r d s p l a n]
Min benighet tar livet av mig. Låt mig exemplifiera.
Förra veckan var jag och min kära vän Marra som bekant på Café Sør och carpa skiten ur den kvällen. Vi satt på några höga barstolar av trä. Detta förorsakade att jag i två dagar därefter var öm i min lilla och tydligen oerhört beniga rumpa. Detta tillstånd sprider sig och ger symtom i andra delar av kroppen. Nu när jag sitter på kontoret med armarna på skrivbordet får jag skitont i mina beniga armbågar.
Förslag till åtgärdsplan:
- Vadera kläderna
- Injicera silikon i rumpan
- Spänna på mig skateboardskydd för armbågarna när jag är på jobbet
- Inköp av uppblåsbar sittring
[s o c i a l t - d a n s a n t]
[l o g i s k t - r e s o n e m a n g]
Är det sånt härnt man vinner nobelpriset i ekonomi för?
[w i k i a n t e]
Vid det här laget kanske vi kan fastställa att vår tidigare kommunikationsminister Uusmann hade fel. Det som internet däremot har blivit är ju en total diskussionsdödare. Tidigare kunde man i timtals sitta och kasta fabricerade fakta på varandra om vad exempelvis Bob Geldofs band hette, vad forna Jugoslaviens huvudstad hette eller vilket år Carola vann med Fångad av en stormvind. De dagarna är bittert förbi. Nu kan vilken trevlig och civilcerad diskussion som helst direkt bli avslutad genom att man googlar skiten ur samtalet. Ofta i kollaboration med Wikipedia. Gud vad jag älskar Wikipedia! Jag har alltid varit intresserad av onödiga fakta och tycker om att veta lite om mycket. Nu har jag hittat ett perfekt och dödligt vapen för att multiplicera mina kunskaper i oändlighet. Jocke har börjat kalla mig för Wikiante.
[s o c i a l t - s k e n b a k i s]
Älskar bara Oslo mer och mer. Idag har vi haft en skön dag med upptäcktsfärd och turistande i vår egna stad. Vi hittade en jävligt schysst LP- och bokaffär där vi köpte Bob Dylan, Rolling Stones och Leonard Cohen LP's och en Led Zeppelin planch som ska få pryda mitt rum. Sen gled vi ner mot Moderna Museet och stannad på ett riktigt trevligt café och käka grymt god lasagne. Sen tog vi en tur på Museet och fick oss dagens, eller kanske veckans konstdos. Mycket schysst, men en del konst är fan bara konstig. En tavla gjord av bara strumpbyxor kallad Hagen till exempel. What the Fuck?! jaja... jag är kanske inte konstnärlig nog för att förstå.
Ikväll blir det middag med rödvin innan fest hos Markus. Sen lutar det åt att gå till Spasi Bar där en Sibirisk DJ kommer spela rysk techno. Kan bli intressant.
[p u r p l e - h a z e]
Vilken kväll. Vilken fantastisk kväll. Ordboksdefinitionen på att carpa! Jag och min favorit Marra besökte hennes skötebarn, och mitt favorit tillhåll, Café Sør och lyssnade till DJ Purple's (vilken tjej! vilken utstrålning) schyssta spelning. Vi tog in ett antal glas vin och några riktigt goda drinkar och stornjöt av livet. Som en följd av detta var jag inte i säng förrän en bra bit efter ett och har inte fått så många skönhetstimmar som jag kanske skulle behövt. Men som man dricker får man ligga, som det ju som känt heter.
Men formen är ändå riktigt fin idag. Eller förhållandevis fin iallafall. Detta trots att festandet fortsatte hela natten, jag hade nämligen en nattklubbs dröm. Det kan vara så att den senaste tidens uppmärksamhet ifrån tjejer har gett mig hybris, iallafall om jag ska försöka tyda och analysera min egen dröm. Jag var nämligen på ett uteställe fullt med bara läckra tjejer och de var som tokiga i mig allihop. De gjorde allt de kunde för att få va med mig. I vanlig ordning minns jag inte alla psykedeliska detaljer, men jag minns att jag efter utekvällen kände igenom bakfickorna på mina jeans och hittade en massa lappar med telefonnummer och sedlar! (?) Kanske jag har någon underliggande och omedveten sexfantasi där kvinnor betalar för att få vara med mig?