[a u g u s t]

Jag råkade skrämma en tjej jättemycket förut ikväll.

Det blev ingen boxning ikväll, utan istället en lång prommenad ifrån Løkka på öst till Majorstuen på väst. Närmare bestämt till gymmet Elexia. Och sen tillbaka, ensam då Jocke gjorde nått tränigt där inne. På vägen tillbaka, så glider jag in på en smal gränd på väg ifrån St Hanshaugen mot mitt hem. Framför mig går en tjej. Jag lyssnar på musik och tuffar på ganska fort i mina träningskläder. Min tanke var att jag skulle öka så pass mycket att jag tog mig förbi henne. Hon tänkte att jag skulle öka så pass mycket att jag tog mig in i henne. Så hon ökade också.  Jag ville fortfarande ta mig förbi. Nu ännu mer för att bevisa att det ju inte var hennes förtjänst att jag ökade takten utan att jag bara ville ta mig förbi henne, komma hem och få henne att återgå till en harmonisk sinnesstämning.

När vi kom ut på ett ljusare stråk och jag äntligen tog mig upp jämsides i min omkörning såg jag i periferin hur hon gav mig ett vettskrämt rådjursöga. Jag känner mig som ett socialt äclkel. Stakars skrämda flicka. Och stackars äckelstämplade pojke.