[a u g u s t]

Några av mina kompisar är väldigt filmintresserade. Jag är också väldigt filmintresserad, men vi har lite olika uppfattning. Jag anser nämligen inte att en film är bra bara för att det är en Serbokroatisk film ifrån -73 som är skakigt inspelad med handkamera, med dåligt ljud, konstig story och mycket dekadens. Jag kan gilla en sån film, men då måste det va nått mer speciellt med den, mer än att den bara är av ofantligt låg kvalitet.

Sen tycker jag att vissa film- och konstintresserade ska bli så överdrivet pretantiösa i sina analyser. Jag har svårt att delta i samtal där de diskuterar huruvida skådespelaren var på gränsen till ondskap eller galenskap på ett oerhört ingående, självutlämnande och nästan tragikomiskt vis. Jag får lite svårt att hålla mig för skratt och vill egentligen bara fråga om de är seriösa, kan de verkligen ta sig själva på så stort allvar?